Med en önskan om en god redigeringsjul

”Det här är en dag i fjärilens år. Dröm dig bort. Dröm ifatt mig. Håll mig varligt i din hand, så att mina regnbågsfjäll inte faller sönder inför dina ögon.” Så börjar dikten som blev inspirationskälla till mitt första större projekt, Fjärilsår. Jag skrev på Fjärilsår med jämna mellanrum under ett par års tid, men lämnade för tio år sedan texten helt och hållet när stommen till berättelsen var i princip färdig.

Men i våras, när jag gick igenom gamla texter och hittade en nerklottrad version av Fjärilsår i en plastmapp i kreativitetsskåpet i arbetsrummet, väcktes lusten att ta tag i projektet igen. Jag minns att jag en gång tänkte att Fjärilsår skulle bli min första roman, och efter ett par dagars fundering bestämde jag mig för att så får det också bli. Jag har ännu inte haft möjlighet att hugga tänderna i texten på allvar (på grund av envisa höstinfluensor), men nu i julhelgen hoppas jag på att få tid och ro att komma i gång med redigeringen och mitt mål är att Fjärilsår ska bli klar för publicering framåt vårvintern.

I väntan på det vill Ordbyrån Jennys Humligheter passa på att önska alla en riktigt god jul!

Julekvistedit

 

 

 

 

Egenutgivning – en självklarhet

Egenutgivning blir allt mer populärt. Jag är en av dem som hakat på trenden och bestämde mig tidigt för att inte skicka mitt manuskript till ett traditionellt förlag, utan att ge ut det själv. Det finns tre anledningar till det beslutet. Valfrihet, kontrollmani och en förkärlek för att hitta på nya ord och använda befintliga ord i nya konstruktioner. Den sistnämnda böjelsen misstänker jag skulle leda till långa diskussioner med förlagsredaktörer (om de nu mot förmodan inte skulle refusera manuset på stört), och jag är inte beredd att kompromissa när det gäller dessa ordval. De är berättelsens själ och hjärta och ska finnas kvar. Punkt slut. Alltså är det egenutgivning som gäller, med allt vad det innebär.

Jag räknar med att det kommer att bli en jobbig och frustrerande, men också spännande och oerhört lärorik resa jag kommer att vara med om innan Fjärilsår hittar till sin plats i bokhyllan. Jag kommer att behöva sätta mig in i allt från typsnittsval och papperskvalitet till anskaffning av ISBN-nummer och utskick av pliktexemplar och, inte minst, göra en stor investering rent ekonomiskt. Men jag tror att det kommer att vara värt besväret i slutändan. Jag har dessutom förmånen att vara med i ett nätverk av likasinnade, som gärna delar med sig av sina erfarenheter av egenutgivning. Föreningen Egenutgivarna består av ett gäng trevliga och kunniga bokentusiaster, och om du är intresserad av hur en bok blir till och inte redan är medlem, rekommenderar jag varmt ett medlemskap.

 

När vardagen tar en paus

Det var länge sedan sist. De senaste månaderna har varit en känslomässig berg-och-dalbana med både dödsfall i familjen och giftermål (jag heter numera Jenny Hanson Owenius). Ordbyrån har gått på sparlåga längre än beräknat, men nu är jag tillbaka. Och det kommer inte att dröja lika länge tills vi hörs nästa gång :).

Uppdatering

Jag har haft en del hälsoproblem på sistone och Ordbyrån har tyvärr gått på sparlåga. Men jag räknar med att vara tillbaka igen vecka 24. Vi ses då!

– I väntan på nya ord kommer här en förhandsvisning av den nya loggan :).

Humlaedit

Grattis boken! Det här är din dag

Sedan år 1995 är den 23 april även känd som Världsbokdagen. Det var FN-organet Unesco som bestämde att ”böcker, författare och läsning, samt värnandet om upphovsrätten och människors fria tillgång till information” skulle få en alldeles egen dag.

Att denna dag blev just den 23 april är inte helt taget ur luften, då datumet markerar dödsdagen för både Cervantes och Shakespeare. Man firar dessutom skyddshelgonet St George denna dag. Och i spanska Katalonien har man länge haft som tradition att uppmärksamma detta genom att ge en bok i gåva till någon man tycker om. Sammantaget är den 23 april alltså en lämplig dag om man vill hylla boken lite extra.

Som skribent och ohejdad litteraturslukare kan jag naturligtvis inte låta Världsbokdagen gå helt obemärkt förbi. En sådan inspirations- och kunskapskälla, tillflyktsort och glädjemakare som boken är värd både en egen bloggpost och en chokladkaka till kaffet. Från pergamentrullar till blocktryckta luntor till offsettryckta bestsellers till elektroniskt publicerade digitala filer. Länge leve boken!

 

 

Branding – Är det vad jag håller på med?

När man är enskild näringsidkare dimper det med jämna mellanrum ner reklam om marknadsföring och tidningar om företagsutveckling i brevlådan. Jag brukar endast snabbt ögna igenom dessa broschyrer innan de hamnar i återvinningskartongen. ”Jag är skribent och inte entreprenör”, brukar jag muttra och sedan glatt återvända till det fullklottrade anteckningsblock jag lämnat i den ärvda favoritfåtölj, som allt som oftast utgör min arbetsplats (jo, jag känner mig mycket lyckligt lottad som kan jobba hopknycklad i en turkos fåtölj, med en spinnande katt i knät).

Men, nu senast fastnade min blick på ett sådant där ”näringslivsord”, som jag faktiskt började fundera vidare kring. Branding. Jag googlade det. Det fanns ingen bra översättning, om man inte räknar brännmärkning av boskap, och jag antar att det inte var det som menades i artikeln jag läste. Jag sökte vidare, och kom fram till att branding (mycket fritt översatt) är processen att skapa en unik image för ett varumärke.

Hallåja, tänkte jag. Det är ju precis det här jag håller på med. Jag har ägnat timtal åt att fundera på vad som är skillnaden mellan privata Jenny och Ordbyrån Jennys Humligheter. Och till slut har jag (bland annat för att särskilja privata Jenny från Ordbyrå-Jenny, även om vi av förklarliga skäl är väldigt lika ;)) skapat ett begrepp, som jag brukar kalla ”humligheterkonceptet”. Konceptet utgör en helhetsbild av vad jag vill med Ordbyrån, och hur jag hoppas att ”varumärket” Humligheter ska uppfattas. Jag har till och med valt ut en lämplig signaturmelodi, som jag tycker speglar ”humligheterna” på ett bra sätt: Tori Amos låt Sweet the Sting.

Nu kommer jag att gå processen rejält i förväg (jag har ju precis börjat med bloggskrivande, twittrande och andra brandingaktiviteter), men här är några ord jag vill ska känneteckna Ordbyrån Jennys Humligheter: frihet, mod, respekt, magi, kreativitet och humor.

Vi lever i ett samhälle där hela cyberuniversum endast är en tangenttryckning bort. Det känns viktigt att ha tänkt igenom vem man vill vara där.

Glad påsk!

Jag hade tänkt lägga upp en nytagen vårbild från trädgården här, men eftersom de enda vårtecken jag hittade för tillfället var framtinade kattlortar (och de gör sig bäst ofotograferade ;)) blir det i stället en bild från slutet av mars i fjol.

201103311455

Nu tar Ordbyrån Jennys Humligheter ledigt över helgen. Glad påsk!

 

 

Tio år senare

När jag för tio år sedan startade Ordbyrån Jennys Humligheter var allt solklart. Jag skulle skriva böcker, och mina kloka, nedpräntade tankar skulle beröra alla och envar. Inte för att jag nödvändigtvis ville bli en berömd författare, utan för att jag, så fort jag satte pennan på ett papper, eller fingret på ett tangentbord, kände att jag hittat hem. Det är det här jag ska göra; det här som känns rätt.

Men, sedan kom hälsoproblem, flytt och renovering, och inte minst Jante, i vägen – och jag tappade bort orden. De som alltid varit mina trognaste vänner gick upp i rök. Visst skrev jag fortfarande ibland, men bara beställningsuppdrag, och ”jag-har-hittat-rätt-känslan” var alldeles bortblåst. Åren gick och livet tuffade på. Jag hade fullt sjå med vardagen och tänkte inte så mycket på alla oskrivna ord längre.

Så kom en dag när huset var renoverat (hjälpligt i alla fall) och hjärnan sorterad (med både blodvärden och serotoninhalter på en balanserad nivå) och jag började fundera på om jag kanske skulle orka göra något annat också. Det började så smått klia i fingrarna och jag vågade mig på att leta rätt på alla halvfärdiga manuskript igen. Men därefter tog det stopp. Orden fanns i huvudet, men de störtvägrade låta sig bli nedskrivna. Otaliga timmar satt jag och slösurfade vid datorn. En mängd filmer med gulligt vingliga kattungar, skvaller om otrogna kändisar och Farmvillenivåer senare gjorde jag en avgörande upptäckt.

Jag hamnade på hantverkssidan www.etsy.com och nostalgin svämmade över alla breddar. Jag är uppvuxen med pyssel och hemslöjd. Min hyperkreativa mor ägnade varje ledig stund åt syning, vävning, tryckning och korttillverkning – och jag hängde med av bara farten, eller snarare: det var enda sättet för mig att umgås med henne på tumanhand. Hon vävde stora fina väggbonader, medan jag satt bredvid och knåpade ihop garnmattor till mitt dockhus. Men sedan har jag, antagligen som en reaktion mot detta, knappt rört en pensel eller garnstump sedan jag blev tonåring. Men, nu blev jag inspirerad på nytt. Jag sökte mig vidare till bloggar och hemsidor fyllda med form och färg och de mest fantastiska kreationer – och min egen kreativitet vaknade till liv. Jag är inte speciellt konstnärligt begåvad när det gäller att måla ”normala” tavlor, men jag älskar färg och att skapa texturer och jag grävde nu glad i hågen fram de hoptorkade färger, stenhårda cernitbitar och skrynkliga dekorpapper jag fortfarande hade i mina gömmor. Och jag började skapa igen.

Och med hjälp av det kreativa skapandet hittade jag till slut också tillbaka till skrivandet igen. Cirkeln har slutits och jag är tillbaka där jag för tio år sedan började: mitt i ett hav av tankar och ord. Nu också kompletterade med form och färg.

Välkommen till Ordbyrån Jennys Humligheter!